Hur går ett ryggmärgsprov
•
Lumbalpunktion - Översikt
Lumbalpunktion görs för diagnos och behandling. Lumbalpunktion innebär ett instick i spinalkanalen då likvor (cerebrospinalvätska) tappas ut för provtagning, avlastning eller behandling.
Förberedelser
Före lumbalpunktionen gör ansvarig läkare en klinisk bedömning för att utesluta kontraindikationer. Det är viktigt att ta reda på om patienten har frågor eller funderingar inför punktionen.
Tillvägagångssätt
Tillvägagångssätten kan skilja sig något åt beroende på i vilket syfte punktionen utförs. Hänsyn tas till lokala rutiner. Sterila handskar bör användas av utföraren.
Efter lumbalpunktion
Tryck med en kompress över punktionsstället efter ingreppet och sätt på förband eller plåster. Läkare ordinerar om och hur länge patienten ska ligga i planläge efter undersökningen.
Lokala anvisningar
Inom området lumbalpunktion kan lokala anvisningar finnas eller behöva upprättas för provtagning enligt respektive laboratorium angå
•
Klinisk bedömning görs innan LP för att utesluta kontraindikationer. DT/MR hjärna före LP vid misstänkt subaraknoidalblödning (SAB). Vakenhetssänkning och bakre skallgropssymtom bör föranleda DT/MR hjärna, men får inte försena behandling vid suspekt bakteriell meningit.
Vid stark misstanke på bakteriell meningit görs LP före DT/MR även vid måttlig vakenhetssänkning (RLS = 4) såvida inga fokalneurologiska eller hjärnstamssymtom finns. Vid tecken på förhöjt intrakraniellt tryck (RLS > 4, hjärnstamssymtom som ljusstel pupill, stigande blodtryck/sjunkande puls e t c) skall inte lumbalpunktion göras, insättande av ventrikeldrän kan vara aktuellt (se översikt: Meningit - bakteriell).
Neurologstatus bör innefatta ögonbottenundersökning vid huvudvärk om DT/MR hjärna ej gjorts. DT/MR hjärna kan inte utesluta högt intrakraniellt tryck, men om den är normal (se ovan) kan LP ändå göras.
Tillvägagångssätt
Patienten i sidoläge, ihopkrupen med "huvudet mot knäna" eller sittande
•
Vem riskerar att få Alzheimers sjukdom? Facit finns i ryggvätskan långt innan de första symptomen har visat sig. Forskare vid Sahlgrenska akademin har tagit fram en testmetod som nu blivit internationell standard. När nästa godkända läkemedel kommer står de redo med testerna som kan bidra till en säkrare diagnos.
Professorerna Kaj Blennow (mitten) och Henrik Zetterberg (t.h) samt docent Erik Portelius är forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. På laboratoriet som finns på Mölndals sjukhus arbetar cirka 60 personer. Hälften av dem analyserar prover som skickas hit på remiss från hela Sverige. Det handlar om runt femtusen prover varje år.
Ett prov på ryggvätskan kan avslöja om en person har den profil som är typisk för Alzheimers sjukdom. Något som är viktig kunskap i samband med en minnesutredning.
– Resten av oss forskar om hjärnans sjukdomar, säger Erik Portelius. Fokus är i synnerhet på de demensorsakande sjukdomarna eftersom de drabbar så många perso