Hur att vända adrenal
•
När kroppen angriper sig själv
Vid en rad sjukdomar är kroppen sin egen fiende – det egna immunsystemet går till attack mot egen vävnad. Men varför gör kroppen så? Och vad har dessa sjukdomar gemensamt? Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som söker svaren.
Fredrik Piehl, professor i neurologi vid CMM, centrum för molekylär medicin, vid Karolinska Institutet, ser saken på ett annat sätt.
– Det där är en vanlig reaktion från mina patienter, att de känner sig på något sätt svikna av sitt immunsystem. Då brukar jag svara att ur ett evolutionärt perspektiv är det infektionssjukdomarna som har dödat oss, inte MS eller ledgångsreumatism. Evolutionen har gynnat ett mycket reaktivt immunförsvar, som hellre fäller än friar. Gener som ger ett mycket vaket och reaktivt immunförsvar är därför bra gener, som har hjälpt oss att överleva, säger Fredrik Piehl.
Det finns en hel rad gener förknipp
•
Dags att begrava adrenalinmyten!
En allmänt vedertagen »sanning« inom handkirurgi och ortopedi är den om adrenalinets farliga verkan vid injektion i fingrar och tår. Det är nu hög tid att för alltid begrava denna »sanning« som varande en myt, eftersom vi i dag vet att den fruktade ischemin inte inträder. Bruket av lidokain–adrenalin är globalt erkänt och tillämpas dagligen.
Fördelar med bedövning med lidokain–adrenalin
Användning av lidokain–adrenalin ger en effektiv vasokonstriktion, som eliminerar behovet av att anlägga blodtomt fält med manschett på överarmen. Blodtomt fält används som regel inom handkirurgi och ortopedi för att minimera blödning och därmed synliggöra anatomiska strukturer under kirurgi. Nackdelen med blodtomt fält är att den hårda manschetten medför obehag för patienten, ibland uttalad smärta. Vidare innebär blodtomt fält en begränsning i tid, eftersom en vaken, lokalbedövad patient står ut med manschettrycket i endast ca 30 minuter, och ischem
•
Inledning
Det har sedan första versionen tillkommit vissa förändringar. De redovisas här i den ordning som kapitlen kommer.
7. Kategorisering av tumören och bilaga 1 KVAST
Patologi-kapitlet är uppdaterat enligt nya rekommendationer i 2022 års WHO-klassifikation för endokrina och neuroendokrina tumörer.
Binjurebarktumörer ska riskbedömas enligt olika histologiska algoritmer, där speciella bedömningskriterier ska användas för onkocytära tumörer och för pediatriska patienter med binjurebarktumör. Ki-67-index har fått en större prognostisk roll och används i ett par av de riskalgoritmer som rekommenderas av WHO.
Binjurebarkcancer ska graderas som hög- resp. låggradig baserat på mitosräkning.
Funktionell immunhistokemi med antikropp mot aldosteronsyntas (CYP11B2) rekommenderas vid histopatologisk bedömning av adrenokortikala lesioner hos p