Hur många blir dömda
•
Färre, men värre
Syftet med Kunskapsverkets rapport är att ge ett faktabaserat underlag för dem som vill diskutera brottsutvecklingen i Sverige. Vi kan sammanfatta vår analys av de brott som anmäls, de personer som misstänks och de påföljder som döms ut med begreppet ”Färre, men värre”.
Exempel på viktiga siffror från rapporten är:
- Brott som ofta kopplas till kriminella nätverk blir allt vanligare. Sedan 2010 har denna typ av brottslighet ökat med 36 procent. Samtidigt minskar övrig brottslighet.
- Unga, män och personer med utrikes bakgrund är överrepresenterade bland de brottsmisstänkta.Bland unga män i åldern 15–19 år misstänktes 1 på 13 för minst ett brott under 2022.
- Uppklaringen har försämrats, inte minst för flera brott som ofta involverar kriminella nätverk.Totalt klaras 13 procent av de anmälda brotten upp, en nedgång jämfört med för tio år sedan.
Kunskapsverkets analys visar också att det är en relativt liten grupp människor som fakt
•
Brottslighet i Sverige
Brottslighet i Sverige avser gärningar eller underlåtelser i Sverige i strid med en lagbestämmelse för vilken det är en påföljd föreskriven.
Den totala anmälningsfrekvensen av brott i Sverige har uppvisat en långsam ökningstakt efter år 1990 (från totalt 14 240 polisanmälningar per 100 000 invånare år 1990 till 15 040 år 2019). Bilstölder, inbrott och butiksstölder anmäls avsevärt mer sällan på senare år, medan anmälningsfrekvensen har ökat mångfaldigt för sexualbrott, särskilt våldtäkter, samt för narkotikabrott, misshandel och skadegörelse, sedan 1970-talet.[1] Samtidigt har det totala antalet som döms för brott minskat, trots att befolkningen har ökat (från 300 000 lagförda år 1975 och 200 000 år 1980 till omkring 100 000 per år sedan 2010).[6][5] Brottsuppklaringsprocenten[förtydliga] och antal personuppklarade brott sjönk successivt fram till 2016 (enligt statistik fram till 2018).[7][8]
A
•
Sannolikt flera oskyldigt dömda i Sverige
Den 6 mars bjöd Hildary tillsammans med Advokat i framtiden in till en kvällsföreläsning i Advokatsamfundets lokaler i Stockholm. Föreläsare var Moa Lidén, som är universitetsadjunkt och doktor i allmän rättslära vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hon presenterade slutsatserna i den avhandling hon disputerade på i september 2018: Confirmation Bias in Criminal Cases.
Moa Lidén. Foto: Eva Ekholm
Confirmation bias syftar på tendensen att leta efter eller lägga större vikt vid argument och bevis som ger stöd för och bekräftar en befintlig uppfattning – och att bortse från eller omtolka sådant som motsäger den. Beteendet finns hos oss alla, oavsett faktorer som kön, ålder, etnisk bakgrund, utbildning och socioekonomisk status. Moa Lidéns avhandling sätter särskil