Hur skapades människa
•
Om den moderna människans uppkomst
Den moderna människan (vi) uppkom i Afrika för ungefär 300 000 år sedan. I den här filmen får man veta vilka egenskaper som gjorde att vi överlevde hettan på savannen och kunde sprida oss över världen. När vi kom till Europa fanns neandertalarna redan där. Efter några tusen år av samexistens försvann neandertalarna och sedan 38 000 år tillbaka finns bara en sorts människa på jorden: vi, den moderna människan.
De här händelserna finns med på tidslinjen
- 400 000 år sedan - Neandertalarna uppstår
- 300 000 år sedan - Homo sapiens uppstår
- 300 000 år sedan – Näst senaste istiden börjar
- 126 000 år sedan – Näst senaste istiden slutar
- 115 000 år sedan – Senaste istiden börjar
- 90 000 år sedan - Homo sapiens lämnar Afrika och sprider sig österut, mot Asien
- 42 000 år sedan (minst) - Homo sapiens kommer till Europa
- 38 000 år sedan - Neandertalarna försvinner
- 12 000 år sedan - Första spår av människor i Sverige
- 10 000 år sedan – Senaste isti
•
Människans utveckling
Människans utveckling eller människans evolution är den process genom vilken en grupp primater förändrades till att ha de egenskaper som människan har idag.
Biologiskt definieras människan (ibland kallad den moderna människan) som primat av arten Homo sapiens, av vilken den enda nu levande underarten är Homo sapiens sapiens. I allmänhet betraktas denna underart även som den enda levande av släktet Homo (människor). Människans taxonomi på familjenivå är en något komplicerad fråga. Det är helt klarlagt att människans närmaste nu levande släktingar är de afrikanska människoaporna, schimpanser och gorillor, och nästan helt säkert att schimpanserna är närmare släkt med oss än med gorillorna. Traditionellt har människans släktgren fått utgöra en egen familj, Hominidae, medan schimpanser och gorillor, tillsammans med orangutanger, klassificerats som familjen Pongidae. I denna klassificering kallas vi för hominider. Dock blir det allt vanligare bla
•
Vår art Homo sapiens är den senaste av en lång rad upprättgående homininer, samlingsnamnet för oss och våra föregångare. Det är den upprätta gången som förenar homininerna. Men trots detta så vet inte forskarna varför den utvecklades, varför det skulle vara bättre att gå på två ben än fyra.
En teori är att den upprätta gången är en anpassning till ett liv på en öppen savann, en miljö som ersatte regnskogarna i samband med att klimatet blev torrare och kallare. Men innan man kan börja fundera över varför tvåbentheten skulle vara så fördelaktig i ett öppet landskap, så måste man först bevisa att en sådan miljö faktiskt existerade när de första människoarterna såg dagens ljus. Det är ingen lätt uppgift.
Den flora som finns i öppna gräslandskap ger sällan upphov till några nämnvärda mängder fossil. Men förmultnade växter kan efterlämna kemiska ledtrådar och forskarna blir allt bättre på att hitta och tyda dessa ledtrådar. Vind, regn och vattendrag ser till att frön, blad och grenar