Hur går kväve in
•
Kvävets kretslopp
Kväve används främst i aminosyror som binds samman till proteiner. Trots att kväve är det vanligaste ämnet i luften är det ofta en bristvara för växter och alger. Orsaken är att de inte kan ta upp atmosfärens kvävemolekyler, N2. De använder sig i stället av kväveföreningar som ammoniumjoner (NH4+) och nitratjoner (NO3-). Kvävets kretslopp kan förenklat delas upp i två delar.
Från nedbrytning av organiskt bundet kväve
Urinämne från djur och aminosyror från döda organismer bryts ned till ammoniumjoner. Bakterier kan omvandla ammoniumjoner till nitratjoner. Växter och alger kan ta upp både ammonium- och nitratjoner och bygga upp nya aminosyror.
Från oorganiskt kväve i atmosfären
Kväve från atmosfären kan tas upp av vissa bakterier och bindas i aminosyror. Processen kallas kvävefixering. När bakterierna dör blir kvävet tillgängligt för växterna. Kväve kan även återgå till N2 i atmosfären genom denitrifikation.
Kvävefixerande bakterier lever of
•
Genom förbränning av fossila bränslen, olja, kol och naturgas, och förändrad markanvändning, till exempel avskogning, har koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökat kraftigt under de senaste 200 åren. Inom jordbruket används fossila bränslen till exempel i form av diesel i traktorer och olja i torkanläggningar. Störst andel av metanutsläppen kommer från idisslarna (nötkreatur och får) vid deras fodersmältning. Metanutsläpp sker även vid hantering av stallgödsel och i risodlingen. En liten del av kvävet i markens mull, i växtrester och i tillförd gödsel, stallgödsel eller konstgödsel, avgår som lustgas när detta kväve omvandlas i marken. I tillverkningen av konstgödsel sker också utsläpp av lustgas.
Koldioxid stannar kvar i atmosfären, metan bryts ner
Alla växthusgaser bidrar till global uppvärmning men de bidrar på olika sätt. Ett kg metan värmer momentant ungefär 100 gånger mer än ett kg koldioxid men metanet bryts ned i atmosfären efter cirka 10 år medan en stor del
•
Övergödning och läckage av växtnäring
Vad vi väljer att äta spelar roll
Kött- och mjölkproduktion kräver högre insatser och ger större växtnäringsförluster per kilo producerat livsmedel än växtproduktion. En stor del av jordbrukets ammoniakutsläpp har sitt ursprung i djurproduktionen. Ammoniakutsläppen kan leda till kvävenedfall som har en övergödande effekt. Kött- och mejeriprodukter innehåller dessutom höga halter kväve och fosfor som reningsverken inte helt klarar av att rena bort. Vad vi väljer att konsumera och hur mycket vi konsumerar av ett enskilt livsmedel har därför stor betydelse för mängden växtnäring som når våra vatten. All matproduktion innebär dock stora flöden av fosfor och kväve som ger växtnäringsförluster på vägen. Skulle jordbruksproduktionen minska i Sverige kan det innebära att miljöproblemen istället flyttar utomlands.
Klimat och produktion påverkar
Klimatet har en stor inverkan på hur mycket växtnäring som läcker från jordbruket. Ökad nederbörd gör att m