Hur har månaderna
•
Månadernas namn kommer från romarna
Julius Caesar skapade ordning i romarnas kalender, och fick som tack månaden juli uppkallad efter sig. (Foto: Adobe Stock, almanackan.se, Wikimedia Commons.)
Namnen på årets månader härstammar från Romarriket – vilket inte är så konstigt eftersom vår kalender har sin grund i romarnas kalendrar.
I svenska och många andra indoeuropeiska språk används former av Romarrikets latinska namn på månaderna, medan flera slaviska språk och finskan använder andra namn.
Men det kanske inte är så konstigt att så många språk använder romarnas benämningarna eftersom den gregorianska kalendern som vi följer idag är en vidareutveckling av den julianska kalendern som Julius Caesar införde (och som vi använde i Sverige till 1735).
Desto konstigare är det att de fyra sista månadernas namn betyder den sjunde, den åttonde, den nionde respektive den tionde.
Det är dock ingen svår nöt att knäcka. Romarrikets år började länge 1 mars – och d
•
Tideräkning och almanackor
Juliansk och gregoriansk tideräkning
De allra flesta kalendrar i människans historia utgår från astronomiska iakttagelser och beräkningar, och använder dygnet, månaden och året som grundläggande perioder. I en månkalender är det dygnet och månaden som utgör utgångspunkter för beräkningen, medan en solkalender utgår från dygnet och året. I en sol-månkalender är alla tre enheter lika fundamentala.
Den kyrkliga kalendern som infördes i Sverige följde den så kallade julianska tideräkningen, en solkalender påbjuden i det romerska riket av Julius Caesar. Den beräknade året till 365 dagar, med en skottdag vart fjärde år. Dock stämde beräkningen inte exakt med den tid det faktiskt tar för jorden att gå ett varv runt solen, och efter ett antal århundraden hade årets dagar förskjutits, så att kalendern inte längre stämde med de astronomiska hållpunkter man kunde iaktta.
Under 1500-talet utarbetades ett förslag för att komma till rätta med missvisningen, och en n
•
Månad
Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar. Namnet syftar på att en månad ungefär motsvarar ett månvarv kring jorden, till exempel intervallet mellan två fullmånar. Antalet dagar i en månad varierar mellan 28, 30 och 31 dagar i Sverige. En juridisk månad ska enligt svenskt rättsväsende räknas som 30 dagar om inget annat är angivet[1].
Månvarvet
[redigera | redigera wikitext]I astronomiska sammanhang är månad inget entydigt eller ens helt konstant begrepp. Längden avgörs av vilken referenspunkt som man väljer och vid sidan om intervallet mellan två månfaser för den synodiska månaden, som är 29,5306 dygn lång, finns även
Månadernas namn
[redigera | redigera wikitext]Många indoeuropeiska språk har övergått till att använda former av de latinska namnen på månaderna. Dock förekommer det inom många slaviska språk att man fortfarande använder andra namn, med slaviskt ursprung, för månaderna.
| Nummer | Svenska | Äldre svenskt namn | Latin | Betydelse |
|---|---|---|---|---|
| 0
|