Hur lever rödalger
•
Rödalger
Rödalger (Rhodophyta), är en grupp av vattenlevande alger, de flesta levande i saltvatten, gärna djupt vatten, en del i sötvatten. Vissa arter är encelliga, men de allra flesta är större makroalger.[2] Vissa arter är parasiter. Inga rödalger lever på land, inte ens som symbionter.
Till det yttre liknar rödalgerna växter, men deras placering i eukaryoternas släktskapsträd är inte slutgiltigt fastställd. Mycket data stödjer dock en placering inom ett utvidgat växtrike Plantae, även kallat Archaeplastida.[3][4]
Idag finns det ca 6 000 kända vattenlevande arter som tillhör gruppen rödalger. Rödalgerna utnyttjar liksom brunalgerna andra färgämnen än enbart klorofyll för att utvinna energi ur solljuset. Ämnen som rödalger utnyttjar heter fykoerytrin, fykocyanin och allofykocyanin och det är dessa som ger de den unika egenskapen att överleva djupare än de andra alggrupperna. I svenska vatten kan de förekomma i upp till 40 meters djup medan de i varmare vatten
•
Alger
Leon rengör alltid akvariet till sin guldfisk Gilbert, varje söndag. Men för två veckor sedan åkte hela familjen bort och besökte farmor och nu i helgen var han ute och campade med Michael. Han har inte haft tid att rengöra akvariet. Idag märker Leon något grönt på väggarna i Gilberts akvarium och slott. Det där gröna mojset, Leon, är faktiskt grönalger!
Alger är levande organismer, och även om de är väldigt lika växter, så är de faktiskt inte växter. De har inte samma cell- och vävnadsstruktur som växter: till exempel har de flesta alger inga rötter, stammar, blad eller blommor. Men precis som växter, producerar alger sin egen mat. Det gör de genom att använda energi från solen för att skapa socker från koldioxid och vatten, en process som kallas fotosyntes. Alger lever för det mesta i vatten, men kan också leva i blöt jord och på fuktiga stenar.
Grönalger, som de i Gilberts akvarium, är en typ av alger och de lever oftast i sötvatten. Vissa grönalger består bar
•
Fucus palmatus - en rödalg
Välkänd alg
När Linné 1753 i Species Plantarum publicerar listan med nya växtnamn efter det binära systemet dominerar fanerogamerna, fröväxterna. Men kända mossor, lavar, alger och svampar är också med. Att algen Palmaria palmata hör till dem är inte så konstigt, den var allmänt känd redan på 1100-talet på Island och Brittiska öarna och omnämns bl a i Eddan. Den användes efter torkning som föda till både människor och djur, och traditionen lever kvar än i dag.
Algen har sin utbredning längs kusterna av norra Atlanten, Nordsjön och vidare in i Östersjön utmed Danmark och Sverige till Skåne. Sedan blir salthalten för låg. Den sitter fästad på stenar, musslor eller andra alger i tidvattenzonen ner till ca 20 m, och kan bli några decimeter hög. Bladen är mörkröda, pergamentartade och saknar nerv. Nya blad växer ut från kanten på de gamla likt fingrar från en handflata, därav namnet "palmata", handlik.