Hur tar träd upp
•
Varför är träden så tunga?
Har du prövat att lyfta en stor stock eller ett nedfallet träd? Ganska tungt, eller hur? Var kommer trädets tyngd ifrån? Den här lektionen handlar om fotosyntes, cellandning och kolets kretslopp.
1. Varifrån kommer tyngden?
UPPGIFT
Läs och fundera!
En riktigt stor tall, en fura, väger flera ton. Virket, träet, från ett sådant träd räcker till många stolar och tunga skrivbord. Men hur har något som från början var en liten trädplanta kunnat bli så stort och tungt? Vad är det för ämne som gör en fura så tung? Varifrån kommer ämnet, som sedan hamnar i stolar och skrivbord?
Varifrån kommer tyngden i ett skrivbord av rent trä?
- Läs de fyra elevsvaren och diskutera vilket svar ni tycker stämmer bäst och varför.
2. Fotosyntes och cellandning
DAGS ATT SE EN FILM!
- Varför mäter Hilda och Johan trädens storlek?
- Vad kan mätningarna användas till?
DAGS ATT LÄSA!
Fotosyntes
När en växt tar in koldioxid, CO2, från luften, sätts
•
Träd året runt
Har alla våra trädslag blommor?
"Nja, kastanj har, rönn, körsbär och apel har. Sen är det de som har hängen. Det är väl också kanske någon typ av blommor? Eken har nog inte några blommor. I alla fall inga som syns. Men det är klart: Det blir ju ekollon, så de blommar väl på något sätt. Granen får kottar, men hur blommorna ser ut vet jag inte."
Så här låter det ibland när vi ställer frågor om träds blommor. Som vuxen inser vi snart att alla träd måste ha blommor för att bära frukt och kunna föröka sig, men många träds blommor är oansenliga. Hos en del träd slår blommorna ut före bladen, hos andra är det tvärtom.
Handen på hjärtat, tänk till ett tag.
- Hur ser våra vanligaste träds blommor ut?
- Björk, hassel och al har hanhängen men hur ser honblommorna ut?
- Alens och hasselns hängen öppnar sig tidigt på våren. Vem hjälper då till att pollinera honblommorna? De måste finnas vid samma tid?
- Björken är spännande, den tycks ha hängen året om. Är hängena av sa
•
Skötsel av skog och agroforestry
Hur skogen sköts har också en stor betydelse för den långsiktiga kolbalansen. Planteringar utifrån agroforestrymetoder, så kallat ”skogsjordbruk”, tar upp mer koldioxid än monokulturer eftersom växterna ”drar nytta” av varandra och ger positiva synergieffekter. I en odling utifrån en agroforestrymodell kan till exempel marktäckande grödor användas för att öka växternas förmåga att förhindra att koldioxiden släpps ut.
Ur synvinkeln maximal kolinlagring är relativt lite eller ingen markberedning att föredra eftersom det innebär att mindre koldioxid i och med det släpps ut från marken. Det är därför som plöjningsfritt jordbruk ofta lyfts som en viktig klimatåtgärd, som enligt vissa forskare kan bidra med så mycket som 30% lägre koldioxidutsläpp globalt per år. När åkrar inte plöjs hålls fukt kvar i jorden vilket får växterna att växa bättre. Det är alltså träden och växternas fotosyntes som gör det stora jobbet. Plöjningsfri odling leder o