Hur sjönk ms estonia
•
M/s Estonia
Olycksnatten
Kvällen den 27 september då Estonia lämnade Tallinn var en vanlig blåsig höstkväll. Under kvällen och natten ökade vinden till 15–20 meter i sekunden från sydväst och vågorna blev ungefär 3–4 meter höga. Fartyget gungade i vågorna och en del av passagerarna blev sjösjuka.
Strax före midnatt hörde vakthavande matros, som gick sin rond på bildäck ett kraftigt ljud från bogvisiret. Ett bogvisir är dörren till bildäck och sitter i fören på fartyget. När bogvisiret öppnas kan bilarna köra in på bildäck. Estonias bogvisir var stort: nio meter brett och tolv meter högt.
Tio minuter senare hördes mer buller från fören och matrosen gick ner för att undersöka igen men kunde inte komma fram. Någon gång strax efter midnatt lossnade Estonias bogvisir helt
•
Estoniakatastrofen
Estoniakatastrofen var en stor sjöolycka i Östersjön den 28 september 1994, då den estniska bil- och passagerarfärjanM/S Estoniaförliste på öppet hav under färd från Tallinn till Stockholm. Enligt officiella rapporten fanns 989 personer ombord,[1][2] varav 852 förolyckades.[1][2] Av den största nationalitetsgruppen, svenskar, omkom 501 av 552 ombord.[1] Olyckan är den största fredstida fartygskatastrofen i nordiska farvatten och en av de dödligaste under 1900-talet.[3][4]
Fartyget
[redigera | redigera wikitext]Estonia, ursprungligen Viking Sally, var en kombinerad bil- och passagerarfärja som byggdes 1980 på Meyer-Werft i Papenburg i Tyskland för Rederi Ab Sally, Mariehamn (Viking Line) för linjen Stockholm-Mariehamn-Åbo, som bortsett från Ålands hav huvudsakligen går genom skärgård. Hon var på 15 598 bruttoregisterton, hade 9 däck och var byggd för 2000 passagerare. Hon var 155,4 meter lång och 24,2 meter bred.[5] Hennes huvudm
•
Teorin: Därför kan Estonia ha sjunkit så snabbt
Den senaste veckan har SHK, i samarbete med sin estniska motsvarighet och finska myndigheter, genomfört nya dykningar vid Estonias förlisningsplats.
En av de obesvarade frågorna har varit hur fartyget kunde sjunka så snabbt. Och nu har SHK en teori om varför.
– Bland annat så har man i dag mycket tjockare plåt iventilationsschakten än man hade på den tiden och vi tror att detfinns en del sådana schakt som gör att vatten kan ha flödat nerfrån bildäcket till däcket under. Det kan ha spelat en roll ihastigheten i förloppet. Absolut, det tror vi, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande på SKH, till Sveriges Radio Ekot.
Estonia, som förliste 1994, gick till botten cirka en halvtimme efter att båtar i närheten nåtts av dess nödanrop.
Inga tecken på explosion
Anledningen till att Estoniaolyckan utreds på nytt är dokumentärfilmen ”Estonia – fyndet som ändrar allt” från 2020, som visade upp ett tidigare okänt hål i fartygets skrov