Hur många barn sätter
•
Flerspråkiga barn En tredjedel av alla barn i Sverige i åldern 0-5 år har minst en förälder med annat modersmål än svenska. Tidigare trodde man att flerspråkighet var förvirrande för barn och senarelade språkutvecklingen, men nutida forskning har visat att så inte alls är fallet. Flerspråkiga barn har inte språkstörningar eller långsam språkutveckling jämfört med barn som växer upp med ett språk. Ordförrådet kan vara lite mindre i det ena språket till en början, eller delas upp mellan de olika språken, så att den totala summan ord barnet kan är jämlikt det hos andra barn i samma ålder. Flerspråkiga barn som länge mött båda eller samtliga sina språk utvecklar också förmågan att behärska olika språkliga normer och kan växla fritt mellan dem. Detta är en enorm styrka i längden. Om du har ett annat modersmål än svenska, fortsätt tala det med ditt barn. Om ni inte alls talar svenska i hemmet kan det ta lite längre tid för ditt barn att lära sig svenska, men genom att regelbundet låta di
•
Så här gör du om din bebis satt i halsen (0-1 år) Riktlinjerna för hur man ska göra när en bebis satt i halsen är annorlunda från hur man gör med äldre barn och vuxna. På spädbarn gör man brösttryck i stället för buktryck (det som tidigare kallades Heimlich-manövern). Lägg barnet på mage på din underarm med huvudet i din hand och luta din armen mot ditt ben. Barnets huvud ska vara är lägre än kroppen. Använd din andra handlov för att ge 5 slag mellan skulderbladen, eller färre om föremålet lossnar. Om föremålet inte lossnar, vänd över barnet till din andra arm så att barnet ligger på rygg längs armen, fortfarande med huvudet lägre än kroppen. Använd pekfingret och långfingret för att göra 5 kvicka tryck på bröstbenets nedre halva. a) Undvik att trycka för långt ner, på bröstbensspetsen eller på barnets mage b) Var inte rädd om bröstkorgen sjunker, den ska tryckas ned ca 4 centimeter Fortsätt växla mellan ryggslag och brösttryck tills föremålet kommer upp, så länge barnet är vid
•
När barnet inte vill äta
Undvikande/selektiv ätstörning, även känd under sin engelska förkortning ARFID, Avoidant Restrictive Food Intake Disorder är en form av ätstörning som inte är kopplad till kroppsform och önskan om viktminskning.
Den som har ARFID äter ett mycket begränsat urval av livsmedel och/eller för lite mat totalt sett. Barn med ARFID får inte i sig tillräckligt med näring i förhållande till behov, vilket ofta leder till näringsbrist och de ökar inte i vikt och växer inte som de ska.
Hur vanligt förekommande ARFID är bland barn i den allmänna befolkningen är fortfarande till stor del okänt, speciellt hos förskolebarn.
En ny diagnos
Maria Råstam är senior professor i barn – och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet och vid Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet. Med stöd av Hjärnfonden kommer hon att leda en studie där data samlas in på barn i 2,5- och 4-års åldern i samband med rutinkontrollerna på barnavårdscentralen (BVC) i området Fyrbodal i Västra Göta