Hur många tog examen
•
Ökningen av andelen elever som tar gymnasieexamen stannar av
– Elevkullen som började i gymnasieskolan 2019 och som gick ut våren 2022 har varit påverkade av pandemin under alla sina tre år. Det handlar framför allt om undervisningen på distans som har påverkat både studierna och elevernas sociala situation, säger Christina Sandström, enhetschef Skolverket.
I år är det 79,7 procent av eleverna som började på ett nationellt program som klarat gymnasieskolan med examen inom tre år. Det är en marginell ökning jämfört med 2021 då motsvarande andel var 79,6 procent. Det skiljer sig dock mellan programtyperna.
Färre klarar svenska 3 på högskoleförberedande program
På de högskoleförberedande programmen minskar andelen elever som klarar examen på tre år på 4 av 6 program. Störst förändring har skett på samhällsvetenskapsprogrammet, där andelen elever med examen inom tre år minskar från 81,7 procent år 2021 till 80,5 procent år 2022.
En delförklaring till årets minskning är att en störr
•
Färre tog ingenjörsexamen förra året
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.
Totalt togs 6 834 ingenjörsexamina ut i Sverige läsåret 2021/2022, enligt ny statistik från SCB. Det var en minskning för både civil- och högskoleingenjörer jämfört med läsåret före. Då, 2020/2021, togs 7 339 ingenjörsexamina ut, vilket var det näst högsta antalet någonsin, hack i häl på toppåret 2003/2004 när 7 376 examina togs ut.
Antal uttagna examina per läsår (se exakta anbtal i tabellen längst ner):
Källa: SCB
Men att det var en minskning det senaste året förvånar inte Olle Dahlberg, utredare inom utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Ingenjörer.
– Antalet som tar examen går upp och ner, och eftersom de som tar examen kan ha börjat plugga olika år så går det inte att förutse hur många som tar ut examen ett visst
•
Senast uppdaterad: 2024-11-29
Drygt 81 procent av alla elever som börjar på ett yrkes- eller högskoleförberedande program på gymnasiet går ut med en godkänd gymnasieexamen. Knappt var femte elev slutför inte sina studier eller går ut med ofullständiga betyg.
Alla gymnasieprogram är idag treåriga men vissa studier fördelas på fyra eller fem år. Sådana gymnasieprogram innefattar främst riksidrottsprogram men en förlängd studietid kan även bero på att elever byter program eller tar ett studieuppehåll. Av de elever som sommaren 2024 haft fem år på sig att fullfölja sina gymnasiestudier, det vill säga de elever som påbörjade sina studier hösten 2019, var det drygt 81 procent som tog en gymnasieexamen. Omkring 11 procent slutförde inte sina studier och cirka 8 procent gick ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Det innebär att knappt var femte elev avslutade sina gymnasiestudier utan en gymnasieexamen.
Av de elever som inte slutförde gymnasiestudierna gjorde knappt två tredjedelar sitt