Hur träd förändras under
•
Trädens anpassningsförmåga består efter miljontals år
– Ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv är det väldigt positivt eftersom de här träden är nyckelarter som många andra arter är beroende av, säger Pascal Milesi, universitetslektor i växtekologi och evolution vid Uppsala universitet och huvudförfattare till studien.
Forskarna ville undersöka hur trädarternas genetiska mångfald påverkades av istidscyklerna. Träd har levt genom varma och kalla perioder. Under den senaste istiden, för cirka 10 000 år sedan, minskade trädens utbredning kraftigt. Forskarna trodde därför att den genetiska mångfalden skulle vara låg. Men det visade sig vara precis tvärtom – arterna hade en hög genetisk mångfald och var därmed motståndskraftiga mot de drastiska förändringarna i deras livsmiljö.
– Vi tror att orsaken till denna höga genetiska mångfald är relaterad till hur dessa trädarter överlevde istiderna och till det faktum att trädpollen kan färdas tusentals kilometer och föra samman träd som växer
•
Växter på vintern
Ladda ner som PDF:
Växter på vintern
Bara dom stora bokstäverna
Ta med dig
- Skyltarna i det här dokumentet. Använd gärna whiteboard och pennor eller annat anteckningsmaterial som fungerar under vintertid.
Genomförande
- Gå till en skog eller en park och markera sex platser: A, B , C, D, E, F. Exempelvis kan A vara ett barrträd, B ett lövträd, C en växt/ blomma, D en plats där det finns mossa/lavar osv. Skrapa undan snön om det behövs, så man kan se ordentligt.
- Samla eleverna i ring, berätta följande: ”Allt levande behöver vatten för att klara sig, oavsett om det gäller människor, växter eller djur. Under vintern blir det en stor utmaning eftersom vattnet ofta är fruset. Olika växter har skilda sätt att hantera bristen på vatten. Nu ska ni få reflektera kring hur olika typer av växter hanterar vattenbristen som uppstår på vintern.”
- Dela in eleverna i grupper och ge dem eventuellt pennor och papper.
- Ge dem
•
Formförändringar
Under trädets första levnadsår bildas det man kallar juvenilved som omsluter märgen i trädets centrum. För en del träslag förorsakar juvenilveden formförändringar framförallt i longitudinell riktning.
Moget trä ändras lite i den longitudinella riktningen (< 0,1 procent) mellan fuktigt och torkat tillstånd, juvenilved kan ändra sig upp till 2,5 procent. När juvenilveden torkar krymper veden avsevärt mycket mer, vilket kan resultera i sprickor och formförändringar.
Egenskaper som reaktionsved (tjurved), ungdomsved och växtvridenhet inverkar också på virkets rakhet. Trädstammar som har en större växtvridenhet än 3°, det vill säga träd där fibrerna lutar mer än 3° i förhållande till märgen, ger med största sannolikhet ett sågat virke med oacceptabelt stor skevhet.
Tjurved