Hur uppkommer vägrätt
•
Vägrätter
En vägrätt är rätten att använda mark som ägs av annan för färd med fordon. En vägrätt kan vara avtalad mellan personer eller officiellt inrättad.
Den officiella vägrätten bildas i förrättning av enskild väg. I en förrättning av enskild väg kan också vägrätt överföras och vägrättens bredd eller annat som rör vägrätten ändras. När vägrätten inte längre behövs hanteras dess upphävande också i en förrättning av enskild väg.
Du kan kontrollera de officiella vägrätterna för din fastighet i e-tjänsten. Vissa av vägrätterna är historiska och kanske inte är synliga i tjänsten. Tjänsten ger inte information om huruvida din fastighet är delägare i något väglags väg.
Vägrätten omfattar inte bara rätten till färd utan även rätten att bygga väg och ta bort vegetation. Vägrättsinnehavaren har rätt att bygga och underhålla vägen. Från vägrättens område får man ta bort träd, grenar och annan växtlighet utan markägarens tillstånd.
Behöver du hjälp? Ta en titt på våra ofta f
•
Väglagen
I den svenskaVäglagen (1971:948) finns bestämmelser som reglerar allmänna vägars byggande, vägrätt, drift, säkerhet, förvaltning och indragning med mera.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]År 1944 fick Vägverket ansvar för underhåll av landsvägarna. Tidigare reglerades väghållningen i de gamla landskapslagarna och vägarna sköttes av bönder. Skötte sig inte bönderna bötfälldes de vid häradstinget för försummat väg- eller brounderhåll. Där beslutades också var och när nya vägar eller broar skulle byggas. Vägverket avvecklades den 31 mars 2010 och väghållningsuppgiften övertogs den 1 april av den nya myndigheten Trafikverket.
Väglagen instiftades år 1971, utifrån förarbete i proposition 1971:123, TU 24, rskr 316. Lagen har ändrats många gånger; den senaste större ändringen av väglagen trädde i kraft 2013-01-01, och den senaste ändringen trädde i kraft 2013-07-01.[2] Den avsåg en mindre justering avseende en felaktig hänvisning.
Väglagen förvaltas av När
•
Vägrätt
För att tillförsäkra ett bra vägnät och goda kommunikationer måste nya vägar byggas kontinuerligt. Det är staten och kommunerna som har ansvar för att tillgodose allmänhetens behov av vägar. Dock är inte all mark statligt ägd och ibland kan en väg som går över privat mark behövas. Därför kan viss mark komma att tas i anspråk för att tillgodose behovet av vägar. När staten eller kommunen tar privat mark i anspråk för att bygga väg blir det allmänna inte ägare till marken. Istället uppkommer så kallad vägrätt. Vägrätt är en slags nyttjanderätt som gäller på obegränsad tid och som på grund av sitt starka skydd inte skiljer sig mycket från äganderätt. Vägrätt kan vidare uppkomma på tre olika sätt. För det första kan vägrätt uppkomma genom att marken, med stöd av en upprättad arbetsplan, tas i anspråk. För det andra kan vägrätten uppkomma genom att marken övertas på grund av ett beslut om en enskild vägs ändrande till allmän. För det tredje kan vägrätt uppkomma med stöd av en up