Hur uppstår slangord
•
Gamla ord, nyord, slangord: hänger du med i svenska språkets utveckling?
Att saker och ting förändras när det gäller tal, språk och kommunikation är självklart ingen nyhet. Sedan vikingatidens runsvenska, som växte fram runt år 800, har vi pratat med varandra på svenska – men orden vi använder oss av skiljer sig såklart vitt om man jämför fornsvenska med nusvenskan.
Man behöver för den delen inte titta alls långt bakåt i tiden för att se att även den moderna svenskan ömsar skinn konstant. Ett snabbt samtal med mormor gör det förmodligen ganska uppenbart att vardagssnacket förändrats en hel del sedan hon var ung. Och varje generation förfasas säkert lika mycket över sina föräldrars försök att slänga sig med ungdomsslang.
Så vad är det egentligen som avgör hur sättet vi pratar på ändras?
Din ålder är inte bara en siffra när det gäller språk och tal
Du har kanske hört det engelska uttrycket you’re only as old as you feel (typ, du är inte äldre än du känner dig)? Det är nog en br
•
Slangord
Varje språk innehåller slangord. Det har använts i Sverige under mycket lång tid. Ord som var slang vid 1900-talets början (t.ex. Bussig, snygg och tjej) anses idag tillhöra det svenska språket. Även ord som bil och fimp var slangord på 1910-talet, men idag är det vardagliga ord. Ordet slang har betydelsen vardagligt språk. Det man menar med slang är ord som inte blivit accepterade i mer vårdat språk (än). Slanget har blivit som vanligt i dagens samhälle att vi ibland inte vet hur vi ska sätta ihop ord till meningar utan att använda slangord.
1.2 Frågeställning
Det finns många anledningar till hur slang har tillkommit till det svenska språket, och några av de teorierna vill jag veta om. Jag vill veta hur slang bildas, varför vi använder slang, vilka slangord användes förr och hur ser dagens slang ut. Jag vill också undersöka om förstärkningsord räknas som slangord eller inte.
1.3 Metod
Jag kommer att fråga 10 ungdomar från olika orter de 10 vanligaste sl
•
Förortssvenska
Förortssvenskan har utvecklats i mångspråkiga urbana områden i Sverige. Detta sätt att tala har flera olika benämningar. I dag talar man ofta om förortssvenska och förortsslang, men ibland används även ortensvenska eller geografiskt kopplade namn som Rinkebysvenska och Rosengårdssvenska.
Ibland uppfattas förortssvenska felaktigt som en brytning, alltså att talarna har svenska som andraspråk och att svenskan då påverkas av deras modersmål. Men förortssvenska är ingen brytning utan en variant av svenska som talas både av enspråkiga och flerspråkiga personer.
Språkliga drag
Förortssvenskan är ingen enhetlig språkvariant, utan kan variera mycket mellan olika områden, grupper och talare. Men det finns några gemensamma språkdrag.
Ett framträdande drag är en särskild talrytm och språkmelodi. Uttalet beskrivs som staccatoartat, alltså ”stötigt”, och språkmelodin kännetecknas av förlängda slutstavelser kombinerat med stigande tonhöjd. I förortssvenska uttalas oc