Hur är vintern vid
•
Vinter
Vinter är den kallaste av de fyra årstiderna i områden med subtropiskt, tempererat och subarktiskt klimat samt polarklimat. I tropiskt klimat kan begreppet ibland användas istället för "regnperiod".
Eftersom vintern ser så olika ut i olika klimatzoner saknas en allmänt erkänd definition. Ett förslag är att vintern på Norra halvklotet omfattar månaderna december, januari, februari och i vissa lägen mars. På Södra halvklotet är det juni, juli och augusti som brukar räknas som vintermånader. En annan vinterdefinition är perioden mellan lövfällningen och lövsprickningen eller den tid då det mer än bara tillfälligt brukar ligga snö på marken.
Den astronomiska vintern börjar på norra halvklotet vid vintersolståndet och avslutas vid vårdagjämningen.[1]
Vädret
[redigera | redigera wikitext]Klimatet under olika vintrar varierar även lokalt. Begreppet mildvinter används om vinterperioden är varmare än vanligt i det berörda området. Riktigt kalla vintrar, som är kalla
•
Varmare vintrar med regn och somrar med kraftiga åskväder – så blir vädret i Finland på grund av klimatförändringen
Den gångna vintern har varit snörik och vissa perioder riktigt kall, enligt meteorologen är det typiskt för klimatförändringen.
– Vintrarna i synnerhet blir mildare då klimatet blir varmare. Vintrarna blir också molnigare och vi får lite mer nederbörd. I framtiden kommer en hel del av vinterns nederbörd också som regnvatten helt enkelt, säger Anders Lindfors, forskningsprofessor vid Meteorologiska institutet.
Somrarna väntas enligt Lindfors bli lite varmare, men inte lika mycket varmare som vintrarna.
– Under sommaren förväntas förändringarna vara sådana att vi har lite mer solchans under sommaren i framtidens klimat i Finland och nederbörden förändras just inte överhuvudtaget.
Lokala avvikelser
När man tittar på hur klimatet förändras brukar man tala om den globala medeltemperaturen. Då jämför man med hur temperaturen på hela jorden har stigit sedan tiden 1850
•
Kustklimat och inlandsklimat
Solen går upp över två städer på två olika platser. En ny dag gryr, och det finns inte ett moln på himlen. Det är sommar, och temperaturen stiger när solen ligger på. Men titta på termometrarna. Här i inlandet stiger temperaturen fort.
Redan vid lunchtid är det hett. Här vid kusten, däremot, stiger temperaturen långsammare. Det blir varmt, men inte lika hett som i inlandet. Det är samma sol, samma årstid, och platserna ligger lika långt från ekvatorn. Det är alltså lika mycket värme från solen som strålar mot de båda städerna.
Hur kommer det sig att temperaturen stiger snabbare inåt land än vid kusten? Svaret handlar om vatten! Här är 1 kilo vatten. Vi ska jämföra det med en blandning av sand och sten, som också väger 1 kilo. Från början har de samma temperatur.
Nu värmer vi upp behållarna, med samma mängd energi till båda. Och titta! Temperaturen går upp mycket snabbare för stenen och sanden! Alltså, sand och sten värms upp snabbare än v