Hur uppstår ett delta
•
Lätta fakta om älvar
I Sverige kallas de stora floderna för älvar. De börjar som små bäckar som rinner samman och blir större och bredare på sin resa. Älven ringlar sig fram genom landskapet. Ibland går det fort i forsar och vattenfall, andra gånger flyter älven lugnt och stilla.
Bild: OutdoorMap AB
Klarälven i trakten kring Munkfors i Värmland.
Älvens vatten slipar och nöter mot botten och kanter i älvfåran, och mycket löst material följer med älven. Ju närmare kusten älven kommer, desto bredare blir den. Då flyter den långsammare och grus, slam och jord som älven fört med sig sjunker till botten.
Delta
Det kan bildas riktiga öar vid älvmynningen. Älven förgrenar sig då och rinner runt öarna. Det bildas ett delta.
Människor vid älvar
Efter istiden låg älvdalarna och kusterna i Norrland under vatten väldigt länge. När landhöjningen till slut gjorde att landet steg ur havet, var dessa landområden täckta av bördig jord. Därför bosatte sig människor där. De kunde odl
•
Floddelta
Ett floddelta eller delta är de låga landsträckor och öar, som förekommer vid eller utanför mynningen av vissa floder. Floddelta uppkommer genom att de i flodernas vatten mekaniskt uppslammade grus-, sand- och lerpartiklarna avlagrar sig utanför mynningen och där hopar sig till låga grund, som så småningom sticker upp till vattenytan och vilkas mellanrum efter hand fyllas med slam och sand. Genom de sålunda bildade flacka landområdena skär sig floden nya och alltmer förgrenade lopp, en uppdämning äger då och då rum, flodens vatten stiger samt översvämmar och avlagrar fasta ämnen på den nybildade marken, vilken av dessa orsaker småningom tillväxer både utåt och uppåt.
Floderna Nilen, Rhen, Rhône, Po, Donau, Ganges, Mekong och Mississippi med flera har deltabildningar. Nilens delta, vars trekantiga form (som liknar den grekiskabokstavendelta) gett anledning till namnet, är en av åtskilliga flodgrenar genomkorsad, horisontell slätt av 22 000 kvadratkilometers storl
•
Focus Laponia
Foto: Jan Gustavsson, Ájtte
När en isälv saktar farten i en sjö faller slammet (främst silt som är grövre än lera och finare än sand) till botten. Då bildas ett delta. Deltan som bildades när inlandsisen smälte bort har idag ofta hamnat på torra land. Det har skett t.ex. vid Kisuris/Gisuris där gamla deltaytor ligger som platåer. Nya bäckar eller älvar kan skära ned djupa raviner i de gamla deltaytorna. Älvstränderna blir branta nipor.
Ett delta ändrar sig från dag till dag. Laidauredeltat växer varje år fem meter ut i sjön. Laponiaområdet och dess närområden har många exempel på aktiva, levande deltaområden: Laidauredeltat och Rapaselet i Rapaälven, Änok i Kamajokk/Gamájåhkkå samt Kvikkjokksdeltat. I ett delta delar älven upp sig i många grenar, gräver ut i yttersvängarna och avsätter sediment i innersvängarna. Vattenfårorna meandrar, vindlar fram och tillbaka i vackra former. Vid översvämningar under varma, regniga sommardagar avsätts stora mängder slam i delt