Hur blir sjöar
•
Förr och nu
Sjöar som utsätts för övergödning genom avloppsutsläpp eller läckage av gödningsmedel från jordbruksmarker kan växa igen på några få år om de är grunda. Det är framförallt bladvass som breder ut sig över större delen av sjöytan. Den följs sedan av olika starrarter, videbuskar etc. Bilden är tagen på våren innan den nya gröna vassen växt upp. © Tomas Hallingbäck
Särskilt under 1800-talet och 1900-talets första hälft gick det en våg av sjösänknings- och utdikningsföretag över södra delen av Sverige. I Skånes slättområden försvann nästan alla mindre sjöar och våtmarker. Den största sjösänkningen var den som gällde Kvismaren och Hjälmaren i Närke. Resultatet blev att Kvismaren, som var en fantastisk fågelsjö, nästan försvann. Samma sak hände med Hornborgasjön i Västergötland, också en av Sveriges finaste fågelsjöar.
Skälet till sänkningarna var att man ville få ny åkermark, men sjögyttjan gick sällan att odla mer än några få år. På senare år har man därför restaurerat K
•
Igenväxande sjöar
Många människor upplever att sjöar växer igen. Och det gör de faktiskt, det är en naturlig process. När växter och djur dör i sjön sjunker material ner till bottnen. På lång sikt kommer sjön att växa igen och bli en våtmark. Sedan istiden så har redan flera mindre sjöar blivit våtmarker men för stora sjöar så tar processen flera tusen år till.
Denna process går idag dock mycket fortare än vad som är naturligt och det beror på att människan tillför näringsämnen till sjöekosystemet. Näringen som tillförs sjöekosystemen kommer till stora delar från avloppsvatten, jordbruk, skogsbruk och bilavgaser.
Vattenråden i kommunen tar vattenprover på näringsämnen på några punkter i kommunen men det är inte heltäckande och görs heller inga utvärderingar hur snabbt igenväxningen sker.
Borås Stad har ansvar för miljötillsyn av företag och andra verksamheter som har utsläpp till vatten men inte något uppdrag idag att följa igenväxningen av vattendrag inom kommunen.
Borås Stad
•
Människans behov av vatten för odling, som transportmedel och som kraftkälla har under lång tid starkt påverkat vattensystemen. Sjösänkning, dikning och dränering har förändrat vattenlandskapet i låglänta områden. I utpräglade jordbrukslandskap har längden vattendrag i vissa fall minskat med ca 50%. Även i skogslandskapet är vattendragen rensade och uträtade. Först för flottningens behov och idag för skogsbrukets behov. Nydikning är idag relativt ovanligt, men många vattendrag påverkas av återkommande rensning och muddring.
Utbyggnad för vattenkraft utgör den kraftigaste enskilda påverkan på vattensystemen. Vattenkraften orsakar onaturliga vattenståndsfluktuationer och urlakning av strandzonen, skapar vandringshinder för fisk och utgör barriär för flödet av näringsämnen.