Hur framställs äldre i
•
Seniorer hörs sällan i svenska medier
Två miljoner tysta röster. Så kallades en rapport från medieanalysföretaget Meltwater som gavs ut 2015. Uppdraget var att granska bilden av hur äldre människor framställs i svenska medier under ett år.
Resultatet av undersökningen var en bedövande tystnad.
– Slutsatsen vi drog var att friska seniorer sällan kommer till tals. När man pratar om äldre är det nästan alltid förknippat med problem, säger Sophie Hedestad som är Meltwaters marknadschef i Norden.
Anonymt kollektiv
De flesta har sett fotografiet av en ensam person som med hjälp av rollator masar sig fram i en tom korridor. Personen är så gott som alltid anonym, bilden är tagen bakifrån, och ska symbolisera ensamhet, åldrande och brist på samhälleliga resurser. Ofta är ämnet politiskt och debatten handlar om allt från nedläggning av äldreboenden till bristen på stöd och rättigheter för landets ”fattigpensionärer”.
De äldre presenteras som ett kollektiv utan större individuella s
•
Mediebilden av äldre riskerar bidra till diskriminering
Rapporten Får äldre vara med i mediesamhället?, är skriven av AgeCap-forskarna professor Annika Bergström och docent Maria Edström, båda vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
Synen på ålder och äldres roll i samhället påverkas
Mediernas bild har betydelse eftersom den både kan bekräfta, förstärka eller utmana stereotypa föreställningar om människor, inte minst när det gäller synen på ålder och äldres roll i samhället. En fjärdedel av befolkningen är
över 60 år, men i det breda medieutbudet förekommer de sällan. Osynliggörandet är något som kan påverka självbilden hos äldre, men också andra åldersgruppers synsätt och attityder.
Problematisk mediebild av äldre
Huvudslutsatsen i rapporten är att mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering. Medierna pratar ofta om äldre som en svag och homogen grupp, när det i själva verket finns stora
•
Hur utbrett är fenomenet ålderism i det svenska medielandskapet? Det finns tecken på att synen på äldre är ett område i positiv utveckling, men det finns fortfarande ett stort behov av förbättring. Detta bör ske genom samhällets kontinuerliga engagemang och insatser för att motarbeta åldersdiskriminering.
I år är det 50 år sedan den amerikanske psykiatrikern och gerontologen Robert Neil Butler introducerade begreppet ”ageism” (sv. ålderism). Flera år senare, år 2008, definierade gerontologiprofessorn Lars Andersson i sin bok ”Ålderism” begreppet på svenska: ”fördomar och stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och kan leda till diskriminering”.
Ålderism kan få allvarliga följder
Ålderism är ett begrepp som ger oss verktyg för att kunna benämna och beskriva ett samhällsproblem som tills alldeles nyligen har fått rätt lite uppmärksamhet. Särskilt inom media har forskare under de senaste åren diskuterat att bilden av de äldre är alltför snäv, exempelvis at