Hur tar växternas rötter

•

Rotens uppbyggnad

Hallå Kim! Här är min kostym till skolpjäsen! Jag är ett träd! Hm ... men det är inte särskilt realistiskt.

Var har du rötterna?! Du blir inget bra träd utan dem! Va? Vad spelar det för roll? Det är lätt att glömma bort rötterna eftersom vi sällan ser dem; för det mesta är de under jord.

Men rötter är jätteviktiga för växter. De ser till att växterna står stadigt i jorden. Rötterna tar även upp vatten och mineraler från jorden. Deras uppbyggnad är mycket väl anpassad för det här. Vi tittar på hur!

Det yttersta lagret på roten kallas epidermis. Det är vanligtvis bara ett cellskikt tjockt. Epidermis skyddar rotens insida men hjälper också roten att suga upp vatten och mineraler. En del celler i det här lagret bildar långa smala utväxter. De kallas rothår.

De växer ut ur huvudroten, och ökar rotens kontaktyta med jorden. Cellväggarna i de här cellerna är tunna, så att vatten och mineraler lättare kan tas upp av växten. Det är rothåren som absorberar

•

Resultatet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Materials Horizons, har stor betydelse inte bara för utvecklingen av hållbar energilagring utan även för utvecklingen av nya biohybridsystem, exempelvis funktionella material och kompositer. De elektroniska rötterna bidrar också starkt till utvecklingen av sömlösa kommunikationsvägar mellan elektroniska och biologiska system.

Start med rosor

Eleni Stavrinidou, universitetslektor och forskningsledare för området elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik, visade redan 2015 att elektroniska kretsar kan tillverkas inne i rosors kärlsystem. Den ledande polymeren PEDOT sugs in rosens kärlsystem och formar elektriska ledare som bland annat kan användas för att bygga transistorer. I ett senare arbete, publicerat 2017, visade hon att en oligomer, ETE-S, polymeriseras i växten och formar elektriska ledare som kan lagra ener

•

Rot

För andra betydelser, se Rot (olika betydelser).

Rot kallas den del av en växt som förankrar växten till marken. Förutom att ge växten stadga fungerar rötterna även som upptagare av markvatten och växtnäringsämnen ur jorden. Vissa växter har även så kallade luftrötter (se lianer). Hos tvåhjärtbladiga växter består rotsystemet av en huvudrot (pålrot) med sidorötter. Ytterst på de unga rötterna finns rothår som är encelliga och tunna. Hos enhjärtbladiga växter består rotsystemet av serier birötter.

Via fotosyntesen kan många växter i sitt rotsystem lagra bland annat energirika föreningar eller vatten för framtida behov. Genom att skjuta rotskott kan vissa växter utnyttja rötterna för sin förökning. Hos vissa växter lever rötterna i symbios med en svamp, så kallad mykorrhiza (svamprot), som hjälper växten att utvinna växtnäring ur marken samtidigt som svampen i sin tur i många fall kan utnyttja en del av den energirika näringen i roten.

Eftersom rötter innehål