Hur gör friskolor för
•
Friskolor finns på förskole-, grundskole- och gymnasienivå. Friskolorna måste vara öppna för alla – de får inte välja elever – men vissa urvalsprinciper, som ska vara offentliga och tydligt formulerade, får användas vid fler sökande än platser. Syskonförtur, kötid och geografisk närhet till bostaden, vissa verksamhetsmässiga samband (det vill säga från förskola till skola) samt i speciella fall färdighetsprov, till exempel till skolor med kulturprofil (musik, dans och bild), är de enda urvalskriterierna som är tillåtna vid antagning till grundskolor.
Sverige har ett enhetligt system
Sverige har, till skillnad från många andra länder, ett enhetligt skolsystem. Vårt system innebär att friskolor följer samma skollag och läroplaner som kommunala skolor, är skattefinansierade med skolpeng och får inte ta ut avgifter.
Friskolereformen innebar en starkare betoning av individens rätt att välja. Målet med friskolereformen var att ge största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja
•
Hör tre forskare om friskolesystemets för- och nackdelar
Forskare: Kommuners ekonomi gynnas av friskolor
Huruvida kommunala skolor dräneras på pengar i takt med att friskolor etablerar sig har blivit en het fråga i svensk politik. Gabriel Heller Sahlgren, doktor i nationalekonomi och forskare knuten till institutet för näringslivsforskning, har gjort en studie på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Resultatet visar att det för kommuner finns en ekonomisk fördel med friskolor.
– En högre andel elever i fristående skolor sänker kommunernas genomsnittliga skolkostnader per elev, säger Gabriel Heller Sahlgren.
Risk för betygsinflation
En vinstdrivande skolas framgång beror mycket på vilka val ledningen gör för verksamheten, enligt Karin Edmark, docent i nationalekonomi. Besparingar kan drabba eleverna, men smarta beslut i kombination med en snabb expandering kan ge en högre undervisningskvalitet till fler.
Enligt Karin Edmark tyder flera studier på att konkurrens och friskolor har lett
•
Friskola
Friskola, egentligen fristående skola, är en skola som inte drivs av offentliga sektorn, men som huvudsakligen finansieras av skattemedel. Detta skiljer friskolor från privatskolor, som helt eller delvis finansieras med elevavgifter. Friskolor kan ha olika typer av ägare, exempelvis stiftelser, vinstorienterade privata företag eller icke-vinstorienterade ideella organisationer.
Friskolor i Danmark
[redigera | redigera wikitext]Fria grundskolor har länge funnits i Danmark, ofta med rötter i Grundtvigs folkhögskolerörelse. Många andra friskolor har religiös inriktning eller riktar sig till den tysktalande minoriteten i Slesvig. Cirka 75 procent av elevkostnaderna täcks av det offentliga, resterande kostnader betalas av föräldrarna. En tillsynsman, utsedd av föräldrarna, kontrollerar att undervisningen i kärnämnena lever upp till folkskolans normer. Cirka 90 000 elever går i danska friskolor. Vinsten i danska friskolor stannar i verksamheten.