Hur länge kommer bevarat
•
Vad ska jag tänka på när forskningsprojektet är avslutat och forskningsdata ska bevaras (arkiveras)?
I enlighet med Karlstads universitets bevarande-och gallringsplan för forskningsmaterial (Dnr 230/02) ska forskningsmaterialet bevaras i minst 10 år. Tänk på att all insamlad grunddata ska bevaras. Ett exempel på detta är att när intervjuer spelas in ska ljudfilerna bevaras även om intervjuerna har transkriberats. En konsekvens av detta är att forskaren inte kan lova att redan insamlat material kan raderas.
När forskningsmaterialet har bevarats i enlighet med bevarande-och gallringsplan för forskningsmaterial, ska en gallringsutredning göras för om forskningsmaterialet ska gallras eller om den ska bevaras för framtiden.
Då Karlstads universitet har ett e-arkiv är det mycket lämpligt att informationen arkiveras i detta efter det att forskningsprojektet är avslutat. E-arkivet används för att bevara informationen från bland annat avslutade forskningsprojekt, till skillnad från Su
•
Tillgång till förundersökningsprotokollet
Hej, trevligt att du har valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!
När åklagaren väcker åtal ger denne in förundersökningsprotokollet (FUP) till tingsrätten, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 45:7. FUP blir då hos tingsrätten en inkommen och allmän handling, vilken du har rätt att få tillgång till, setryckfrihetsförordningen (TF) 2:1, 2:3 1 st., 2:6 1 st. FUP kommer även utgöra en del av de handlingar som ingår i akten för det mål du var målsägande i, se RB 6:1 2 st. Nu vet jag inte hur långt processen drevs i det mål som du var målsägande i. Stannade förfarandet i tingsrätten, dom avkunnades där och målet gick inte vidare till hovrätten, kommer FUP förmodligen att finnas bevarad hos den tingsrätt du var målsägande i. Överklagades tingsrättens dom till hovrätten och hovrätten avkunnade en ny dom, finns förundersökningsprotokollet förmodligen bevarat hos hovrätten i akten för målet.
För att få tillgång till FUP bör d
•
Tidslinje över bevarandearbetet
Foto: Johan Bergling, Vasamuseet/SMTM. CC-BY
1628 – 1961
Vasa vilar på 32 meters djup i centrala Stockholm i 333 år. Eftersom skeppet var nybyggt i motståndskraftigt ekträ, och miljön där hon ligger är kall, mörk och nästan syrefri, bevaras träet väl. Bara timrens yttersta centimetrar bryts ned av bakterier som kan leva av trä i syrefria miljöer. Svavel från vattnet som genom åren blir alltmer förorenat lagras in i de nedbrutna delarna av träet. Järn från de mer än 5000 bultar som håller Vasa samman rostar och sätter sig i hela trästrukturen.
Scrolla ner
Foto: Okänd fotograf, Vasamuseets arkiv/SMTM.
1961
Vasa bärgas och lyfts från sin syrefria miljö. Då Vasas järn- och svavelbemängda trä kommer i kontakt med luftens syre startar flera kemiska reaktioner som förändrar träets egenskaper.
Scrolla ner
Fortsätt resan till 1962
Foto: Okänd fotograf, Va