Hur många nukleotider i

  • Är atp en nukleotid
  • Vad är rna
  • Vad är en gen
  • hur många nukleotider i

    • •

    Nukleotider – livets alfabet

    Zooma in texten i en valfri bok på svenska; vad du möter är ingenting annat än svenskans 28 bokstäver, noggrannt arrangerade. Naturen använder, häpnadsväckande nog, ett liknande alfabet, men naturens innehåller endast fyra bokstäver: A (dATP), T (dTTP), G (dGTP) och C (dCTP).

    Dessa fyra bokstäver är deoxyribonukleosidtrifosfaterna, eller dNTP. Deras arrangemang, på en stomme av socker-fosfat, bildar livets språk: DNA (DeoxyriboNucleic Acid). Alla levande organismer, från de enklaste till de mest komplexa, från mikroskopiska bakterier till gigantiska valar, delar utan undantag samma genetiska byggstenar.

    Den nästan ofattbara mångfald av liv vi ser runt omkring oss beror på variationer i sekvensen av ”bokstäver” i DNA. Människan har ungefär tre miljarder bokstäver i sitt DNA, medan bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, har ungefär tolv miljoner bokstäver i sitt.

    Dinesh Kumars avhandling sprider ljus över flera frågeställningar kring detta, bland anna

    •

    Magnus Ehingers undervisning

    — Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

    av Magnus Ehinger

    Nukleosider

    Kommer ni ihåg från Biologi 1?

    • I DNA finns kvävebaserna A, T, C och G

    I en nukleosid sitter en kvävebas ihop med en ribos.

    Ribos

    Ribos är en aldopentos:

    Kvävebaserna

    Adenin. Guanin.

    Tymin. Cytosin. Uracil.

    Ribos och kvävebas kondenseras till en nukleosid

    Adenosin, en nukleosid, bildas genom att ribos och adenin kondenseras.

    Nukleotider

    Nukleotider bygger upp DNA- och RNA-molekylerna.

    Adenosinmonofosfat, en nukleotid, bildas genom att adenosin och fosfat kondenseras.

    I en nukleotid har en fosfatgrupp kondenserat med en nukleosid. Det bildas en fosfoester.

    • Vi har en fosfoesterbindning mellan fosfatgruppen och nukleotiden.
    • Nukleotiden fungerar som alkohol i esterbildningen.

    •

    Genetiska koden

    Den genetiska koden beskriver hur en sekvens av nukleotid-baser i en DNA-molekyl eller RNA-molekyl skall översättas till en sekvens av aminosyror i ett protein. Nästan alla organismer använder samma översättningstabell vid tillverkningen av proteiner, och i de fall som avvikelser finns är dessa endast av mindre omfattning.

    RNA-molekylen består av en kedja av nukleotider där varje nukleotid kan innehålla en av fyra stycken kvävebaser: adenin (A), guanin (G), cytosin (C) eller uracil (U). I DNA förekommer istället för uracil den snarlika basen tymin (T).

    I en sekvens av nukleotider motsvarar en viss följd av tre baser en viss aminosyra. En sådan följd av tre baser kallas för ett kodon. Det finns alltså 43=64 stycken olika sådana kodon som vart och ett motsvarar en specifik aminosyra. Som exempel motsvarar sekvensen CCG aminosyran[1]prolin (Pro). Några kodon är reserverade som markörer för start och slut på en gen, se tabellen nedan.

    Denna översättnin