Hur ser existentialism på
•
Existentialism
Existentialism
| Praktiseras av | existentialist | |
|---|---|---|
| Har del(ar) | existential philosophy, existentialism | |
Existentialism, under sin höjdpunkt oftast kallad existentialfilosofin, är en filosofisk strömning under sent 1800-tal och första halvan av 1900-talet. Mellan de filosofer som benämns existentialister finns väsentliga skillnader,[1][2] men de delade tron att filosofiskt tänkande börjar med det mänskliga subjektet – inte bara det tänkande subjektet utan det agerande och kännande, den levande mänskligaindividen.[3]
Inom existentialismen karaktäriseras en individs startpunkt efter vad som har kallats för "den existentiella inställningen", eller en känsla av desorientering inför vad som tycks vara en meningslös och absurd värld.[4] Många existentialister
•
December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom.
Här sås fröet till en filosofi som under maximer som ”Existensen föregår essensen” och ”Man föds inte till kvinna, man blir det” skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen – och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum.
Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet.
Programledare: Tithi Hahn • Jean-Paul Sartre som studerade filosofi vid École normale supérieure skulle samla en grupp av intellektuella kring sig, vilka förde diskussioner på parisiska caféer. Mer än någon annan skulle Sartre förknippas med existentialismen. Även om det fanns föregångare i framför allt Kierkegaard och Heidegger var det genom Sartre termen fick sitt namn. Existentialismen är en filosofisk rörelse där grundantagandet är att människan är en aktiv skapare av sitt eget livsprojekt, sin egen moral och sin egen mening med livet. Genombrottet för den existentiella filosofin brukar tillskrivas en viss föreläsning som ägde rum 1945 i Paris och som otypiskt för filosofiska tillställningar urartade i kaos då lokalen bokstavligen fylldes till bristningsgränsen. Sartres stora arbete som formade den existentiella filosofin hette Varat och intet och utgavs 1943. Det finns givetvis en hänsyftning på Heideggers verk från 1927: Varat och tiden. För Sartre är tillvaron
Producent: filosofer.se
Varat och intet