Hur ser gräsmarker ut
•
Forskningsnyheter
Forskare på SLU, Stockholms universitet och Lunds universitet har tillsammans lett en internationell forskargrupp som kartlagt ekosystemtjänster från gräsmarker – i Nordeuropa och Sydafrika. Studien har just publicerats i Ecosphere som ges ut av Ecological Society of America.
Det gamla jordbrukslandskapet Ängskär, skyddad naturbetesmark i norra Uppland. Foto: Jan Bengtsson, SLU.
- Vi tycker att gräsmarkerna borde få högre prioritet i planeringen av hur landskapet ska skötas i framtiden. De är en viktig del av jordbrukslandskapet som vi har nytta av på många sätt, säger Janne Bengtsson från SLU . De har till exempel betydelse för vattenhushållning, bete för djur, klimatet, biologisk mångfald och speglar även vår kulturhistoria.
- Gräsmarkerna i Nordeuropa och Sydafrika skiljer sig åt, berättar Regina Lindborg vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms Universitet. I Sydafrika är de ett naturligt ekosystem medan våra svenska gräsmarker till sto
•
Ny studie: Tio skäl att bevara gräsmarkerna
Studien har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere som ges ut av Ecological Society of America.
– Vi tycker att gräsmarkerna borde få högre prioritet i planeringen av hur landskapet ska skötas i framtiden. De är en viktig del av jordbrukslandskapet som vi har nytta av på många sätt, säger professor Jan Bengtsson, SLU. De har till exempel betydelse för vattenhushållning, bete för djur, klimatet, biologisk mångfald och speglar även vår kulturhistoria.
– Gräsmarkerna i Nordeuropa och Sydafrika skiljer sig åt, berättar Regina Lindborg vid Stockholms universitet. I Sydafrika är de ett naturligt ekosystem medan våra svenska gräsmarker till stor del är en kulturell produkt som kräver bete, röjning eller andra insatser för att hållas öppna. Men trots skillnaderna finns också många gemensamma nämnare mellan gräsmarkerna i olika delar av världen.
I Europa har gräsmarkerna minskat dramatiskt och det finns bara en brå
•
Innehåll
Organogena jordar har bildats av i huvudsak organiskt material. Sådana jordar har tagits i anspråk för jordbruksändamål genom exempelvis utdikning av torvmarker och sjösänkning. Detta är problematiskt eftersom jordarna efter torrläggning börjar läcka koldioxid och lustgas som är starka växthusgaser. Ett effektivt sätt att minska avgången av växthusgaser från dessa jordar kan vara att återväta dem, men nackdelen med det är att marken då inte längre går att bruka. Det finns en efterfrågan på åtgärder som både minskar växthusavgången och tillåter fortsatt brukande, och flera sådana åtgärder har provats. I den här forskningssammanställningen ska vi undersöka hur växthusgasavgången från organogena jordar påverkas av en övergång från annuella grödor till odlade eller permanenta gräsmarker, såsom vall, grönträda eller betesmark. De gaser som ska ingå i översikten är koldioxid (CO2), lustgas (N2O) och metan (CH4).
Det finns många studier som har undersökt växthusgasavgången vi